Detta är inte ord som yttrats av någon socialist eller en
kommunist. Nej det är ord som världens rikaste man Bill Gates ger utryck för i
en exklusiv intervju med Dagens Industri.

Du kan gärna läsa hela artikeln här: http://www.di.se/di/artiklar/2014/11/15/ojamlikhet-ar-inte-halsosamt/

”Världens rikaste man – och mäktigaste
filantrop – Bill Gates hoppas få svenskarna att skänka mer till välgörenhet.
I en
intervju med Di uttrycker han förvåning över att Sverige inte har arvsskatt.
Och
han är kritisk till att dynastier skapas när barn får ärva sina föräldrars
förmögenheter.”

Sverige har ingen arvsskatt och mått väl av det då förmögna
människor stannar kvar i Sverige.
Avsaknaden av arvsskatt har försvarats med att de rika bidrar sin del då
de sysselsätter många människor vilket genererar sociala avgifter,
inkomstskatter och moms till staten samt bolagsskatt.

Beskattningen på kapitalinkomster har varit relativt låg,
sett i förhållande till inkomstskatterna, där människor med kapitalinkomster
blivit beskattade med 20-25% i kapitalskatt beroende på om de varit
fåmansbolagsägare respektive ägare i börsnoterade bolag. I jämförelse med en kommunalskatt om 32-35 %
och en statlig skatt på 20-25 % anser nog de flesta ekonomer att
kapitalinkomster varit gynnade före tjänster – och rörelseinkomster. Även med
hänsyn till dubbelbeskattningen av utdelningsinkomster har kapitalinkomster en
lägre beskattning än tjänster-rörelseinkomster.

När ett land som Sverige ger vissa möjligheter att blir
mångmiljonärer och mångmiljardärer ställer sig frågan hur dessa personer skall
bidrar till det allmännas bästa. I USA finns det en lång tradition av filantropi
där mycket rika människor idkar välgörenhet med sina förmögenheter som en
motvikt till den relativt gynnsamma beskattningen av kapitalinkomster.

I Sverige finns inte denna tradition att rika företagare och
stora företag ger stora belopp till välgörenhet då man i allmänhet ansett att
statens inkomster skall räcka till välfärden genom den relativt höga
beskattning som funnits. Det finns således inget outtalat samhällskontrakt i
Sverige att de som tjänar stora förmögenheter även ger mycket till välgörenhet
för att rättfärdiga den låga kapitalbeskattningen i Sverige.

Med tanke på de
svårigheter som finns i världen med finanskriser, krig i mellanöstern, konflikt
i Ukraina, en flykttingssituation i världen i en storleksordning som inte
funnits sedan andra världskrigets slut är behovet av inkomster för staten och
välgörenhetsorganisationer mycket större än vad det nuvarande skattesystemet
ger.

Som revisor och skattebetalare är jag förvånad över den ojämlikhet
i beskattningen av inkomster som de s.k. rika har i jämförelse mot alla oss
andra arbetstagare och småföretagare med normala inkomster som beskattas.

Det är dags att de superrika i Sverige (de som har
förmögenheter över 250 miljoner kronor) lättar lite på sin plånbok antingen
genom ökad välgörenhet eller genom en förmögenhetsskatt. Vilket det blir är ett politisk
ställningstagande men även ett beslut som var och en av dessa superrika kan ta
när det gäller välgörenhet.

Att stora företag och superrika kan göra mer för
mänskligheten torde vara uppenbar för var och en. Enligt uppgift vill Bill Gates ge bort 95 %
av sin förmögenhet genom att bilda stiftelser som förvaltar och dela ut medel
för välgörenhet. Hur kontrollen sker över dessa stiftelser och i viken
storleksordning de kommer att bidrar till det hjälpbehovet som finns i världen
återstå att se.

Revisionsbranschen har historisk ansetts vara på den rikes
sida även om branschens moral, etik och oberoende har skyltat med en
opartiskhet som dock även revisorer haft lite svårt att tror på själva.

De sista årens affärer vad gäller branschens utdelningar har
visat en mentalitet där störst går först och där det gäller att roffa åt sig så
gott det gå. Hur de stora byråerna kan anses vara fåmansföretagare är även för
mig som revisor förunderligt och torde inte stämma ihop med den
rättsuppfattning som gäller hos gemene man.

Jag tror att det är dags för branschen att själva blir lite
mer av en filantrop och även att beveka sina kunder, klienter att tänka i dessa
banor. Det är inte bara reklamjippon vid idrottsengagemang som ger reklam utan
även omtanke om medmänniskan i byn, i staden, i landet och världen.

Rapporter om miljardvinster i många av Sveriges företag och
stora aktieägare i våra börsbolag känns overklig när finanskrisen inte släppt
sitt grepp, EU:s ekonomi är på tillbakagång och krigen i världen medför en flyktingssituation
som kräver enorma summor för hjälpinsatser.

Om alla hjälps åt gå det att göra världen lite bättre. Det
gäller även revisions och konsultbranschen i stort.

Att få våra företag på spåret i filantropins tecken vore en
utmaning för alla oss revisorer, redovisningskonsulter, skatterådgivare och
jurister i både Sverige och EU.