Blog Image

bloggen.mussmann.se

Skatteverket får kritik för nya samverkansformer

Debatt Posted on ons, juni 17, 2015 11:36:02

http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/rattssakerhet-skatter/skatteverket-far-kritik-for-nya-samverkansformer_621062.html?utm_source=newsletter&utm_medium=email&utm_content=2015-06-17&utm_campaign=nfsn&sid=327925260

Skatteverket får kritik för nya samverkansformerNYHET Publicerad 17 juni 2015

SKATTER Ambitionen är att ”göra rätt från början”. Därför har Skatteverket startat en samverkansform för de största företagen och en samverkan med FAR och SRF. Men det är nya arbetsmetoder som kritiseras av de experter som på Svenskt Näringslivs initiativ granskat dessa.

För ett antal år sedan lanserades en modell benämnd ”Fördjupad samverkan” som innebar att Skatteverket erbjöd ett utvalt antal större företag ett nära och kontinuerligt samarbete i skattefrågor.

Initiativet drog dock på sig kritik, bland annat från Svenskt Näringsliv, främst utifrån brist på likabehandling och insyn och en avsaknad av reglering. Skatteverket retirerade och återkom med ett liknande upplägg, nu benämnt” Fördjupad dialog”.

Men även denna gång finns protester, bitvis tydliga sådana.

– Samarbetet mellan Skatteverket och de utvalda företagen hamnar i en gråzon, utan insyn och riskerar att äventyra rättssäkerheten.

Det säger professor Ulf Bernitz vid Stockholms universitet som tillsammans med professor Jane Reichel vid Uppsala universitet utrett de nya samverkansformerna på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Deras arbete presenterades i en rapport i måndags under ett välbesökt seminarium som lockat både politiker och skatteexperter.

Många invändningar

De främsta invändningarna mot ”Fördjupad dialog” handlar om att det samarbete som Skatteverket vill ha med de stora företagen rimmar illa med den traditionella svenska förvaltningsmodellen, där verksamheten tydligt regleras i lag. Mycket riktigt kommer inspirationen till från den internationella arenan där det oftast handlar om en mer politiskt styrd statlig förvaltning.

– Men det går inte att ta en arbetsform rakt av från ett annat land med helt andra förvaltningsformer än de vi har i Sverige. De måste helt enkelt anpassas till svenska förhållanden och det har inte gjorts, säger Jane Reichel.

Tomas Algotsson, enhetschef på Skatteverket, försvarade initiativet med att det är en del i Skatteverkets vilja att fokusera på att inte en enbart vara en kontrollerande myndighet.

– Vi vill vara med och stötta företagen redan när frågorna uppstår och inte behöva rätta i efterhand. Att göra rätt från början sparar tid och kostnader både hos oss och företagen. Jag ser det inte heller som någon gräddfil, alla företag som vänder sig till oss får svar på sina frågor.

Men det var en inställning som de övriga deltagarna i panelen inte höll med om. Ett av många frågetecken rör sekretessen och hur den ska upprätthållas. Det kan också diskuteras om återkommande möten mellan företag och myndighet kan fortsätta att vara objektiv och inte riskerar att glida över i någon slags särskild rådgivning.

Utred på nytt

Skatteverket har även sedan 2012 bedrivit ett särskilt samarbete med FAR, branschorganisationen för revisorer och rådgivare, och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF). Även det drog under seminariet på sig kritik för att de utvalda organisationerna ges en särskild konkurrensfördel. Jane Reichel och Ulf Bernitz framhöll att det knappast är förenligt med objektivitets- och likabehandlingsprincipen som Skatteverket är skyldigt att iaktta.

– Det här förtjänar allvarlig kritik, sa Ulf Bernitz.

Tidigare skatteministern Bo Lundgren framhöll bland annat att den politiska makten måste tas tillbaka när det gäller Skatteverkets verksamhet. Det behövs en lagändring som leder till att en styrelse tillsätts för att leda Skatteverket.

Avslutningsvis uppmanade paneldeltagarna Skatteverket – om myndigheten vill gå vidare med sina nya samarbetsformer – att vända sig till regeringen och begära att frågorna utreds.

– De nya arbetsmetoderna måste rymmas inom de konstitutionella och förvaltningsmässiga ramar som finns. Mitt råd är att skicka över det hela till Finansdepartementet för utredning, slog professor Anders Hultqvist vid Stockholms universitet fast.

Anders Carlsson



Sverige ett skatteparadis – för revisionsbyråerna

Debatt Posted on tis, december 09, 2014 16:47:23

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/sverige-ett-skatteparadis-for-revisorer_4165609.svd

Genom att utnyttja reglerna för fåmansbolag till max så har revisionsbyråerna under åren undvikit hundratals miljoner i inkomstskatt. Men nu visar det sig också att revisionsbyråerna använder sig av försäkringsupplägg inte bara i Sverige utan också i skatteparadis för att undvika skatt.

8 december 2014 kl 05:41, uppdaterad: 8 december 2014 kl 08:37

Genom att slussa hundratals miljoner kronor inom Sverige men också ut ur Sverige har revisorer på bland annat KPMG men även andra byråer, skapat en egen skattefri zon för en stor del av sina vinster.

Som SvD Näringsliv avslöjade tidigare i november är KPMG är, liksom andra stora revisionsbyråer, till viss del försäkrade mot vad som kan kallas för olycksfall i arbetet. Försäkringslösningarna ligger i egna försäkringsbolag som kontrolleras av delägarna i revisionsbyråerna.

KPMG:s partners har i sitt svenska försäkringsbolag Bisfab en försäkring på runt 150 miljoner kronor för att ersätta missnöjda kunder eller arga aktieägare. KPMG Sverige betalar varje år in premier till försäkringsbolaget som är avdragsgilla. Det vill säga befriade från skatt.

KPMG är också försäkrad i Schweiz, där alla KPMG-byråer i Europa äger ett gemensamt bolag. KPMG:s nätverk av byråer kan även hämta pengar ifrån andra partnerägda försäkringsbolag. Ett på Bermuda och ett på Irland. Även avsättningarna till försäkringspremierna i de utländska bolagen där KPMG:s partners uppges vara delägare i är avdragsgilla.

KPMG vill själva inte svara på hur mycket revisorerna betalar för sina försäkringslösningar. Men enligt uppgifter till SvD Näringsliv rör det sig om runt 4 procent av omsättningen. Det är stora summor som KPMG:s delägare slussar ut ur bolaget innan skatt dras. Hittills är det bara småslantar som KPMG behövt kräva av sina försäkringsbolag för att täcka ’olycksfall i arbetet’.

För en utomstående är intrycket därmed att försäkringsbolagen som kontrolleras av KPMG borde ha stora välfyllda kassakistor eftersom mer pengar betalas in än vad som behövs betalas ut i försäkring.

Så är dock inte fallet. I alla fall inte i det försäkringsbolag som finns i Sverige Bisfab. Där delas överskottet ut med jämna mellanrum till de runt 100 delägarna i KPMG. De senaste åren har storleken på utdelningarna motsvarat premieinbetalningarna.

”Man betalar medvetet in stora premier till sina försäkrings- bolag och slipper därmed bolagsskatten”.

Frågan man kan ställa sig är varför inte överskottet betalas tillbaka till KPMG som uppenbarligen betalt för höga premier utan istället ges till Bisfabs ägarbolag som kontrolleras av KPMG:s partners. Kan det bero på att den då skulle bli skattepliktig i KPMG eller?

Hur överskotten från försäkringsbolagen i Schweiz, Irland och Bermuda fördelas är inget som KPMG heller vill svara på. Enligt uppgifter till SvD Näringsliv så betalar också de utländska försäkringsbolagen ut sitt överskott. För skadefria byråer som den svenska kan det bli en hel del pengar menar källor till SvD Näringsliv. Hur de utbetalningarna redovisas för Skatteverket vill inte KPMG berätta.

KPMG är inte unikt i sitt försäkringsupplägg, enligt uppgifter till SvD gäller det mer eller mindre alla de stora byråerna. Man betalar medvetet in stora premier till sina försäkringsbolag och slipper därmed bolagsskatten.

En stor del av pengarna behövs inte till försäkring utan slussas tillbaka till partnerägda bolag. Bolagen som kontrolleras av delägarna till revisionsbyråerna kan sedan dela ut dem till delägarna som därmed sluppit även inkomstskatt.

Att en bransch som är beroende av förtroende går i bräschen för att undergräva legitimiteten för det svenska skattesystemet är märkligt. I synnerhet när flera revisionsbyråer också säljer konsulttjänster i just varumärkesuppbyggnad, förtroende och hållbarhet.



Samarbetet mellan skatteverket och branschen

Debatt Posted on tis, december 09, 2014 15:24:24

Det
talas så varmt om att vi redovisningskonsulter och revisorer skall samverka med skatteverket.
http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/foretagare/samverkanredovisningsbranschen.4.3a0d593142c77cf1ad168.html

Vad har vi för nytta av det?

Att
utföra åtgärder som underlätta för staten att utföra sina skyldigheter torde
väl ändå inte vara vår uppgift. Staten få väl ser till att utnyttja sina
resurser och register på bästa ändamålsenliga sätt.

Genom
en tilltagande automatisering av inlämning av olika deklarationer på elektronisk
väg har branschen bidragit att underlätta uppgiftsinhämtandet från Skatteverken
genom att vi i princip står för all inmatning av uppgifter som skatteverket
behöver i sin granskning. Det är således i huvudsak en granskande funktion som
kvarstår vilket till stor del tillgodoses genom olika räknekontroller vid
inmatning som görs av marknaden.

Skatteverket
har uppgift om vem som lämnar vilka elektroniska deklarationer och kan därigenom själva utföra en
kvalitetskontroll och behovsanalys var granskningsinsatser är mest lämpliga.

Att
be redovisningsbranschen att därutöver även ingår i skatteverkets
kontrollsystem anser jag att tillmötesgå staten alldeles för mycket i sin iver
att utöver kontroll över skattskyldiga. Till råga på allt skall denna kontroll
handhas av oss genom manuell inmatning per år och klient till skatteverket.
Tror staten verkligen att våra klienter är intresserade av att vi bidra med
denna tjänst och att vi skulle vara intresserade av att blir oavlönade
handläggare till skatteverket?

Att
branschens företrädare så mangrant sluter upp på skatteverkets sida är för mig
oförklarligt och visar enbart hur långt våra styranden i FAR är från verkligheten.

Jag
hoppas verkligen på att FAR även i fortsättningen hävdar sitt oberoende gentemot
statliga myndigheters önskemål och håller sig till de åtgärder som våra
ekonomiska lagar föreskriver.

2014-12-09

Bernd
Mussmann



En skitsak – men ändå inte

Debatt Posted on ons, november 19, 2014 09:46:20

Läser i dagens GP att toaletten
är en omöjlig lyx för miljarder
.

Nog är vi bortskämda i Sverige med ett att toaletter finns i
princip överallt. Men för många människor är det inte så. 2,5 miljarder
människor saknar toalett enligt GP idag.

Men även vi i västvärlden kan råka illa ut ibland när det är
långt till en toa.

Mitt sista möte med en offentlig toalett är lite roande i
efterhand men var det inte när det begav sig.

Förra helgen var jag i Berlin och vi var på väg till stadens
mitt för att kolla in firandet vid Brandenburger Tor. På vägen dit närmare
bestämt vid tågknutpunkten Spandau blev jag nödig värre. Min syster släppte av
mig vid tågstationen för att jag skulle leta efter den närmaste toaletten. Inga
restauranger i närheten men det fanns en offentlig toalett vid tågstationen som
sig bör.

Problemet var bara att tillgången till toaletten var
avstängd genom gallergrindar som skulle hålla för att utestänga fotbollshuliganer.
Fram med en Euro tänkte jag så skall mitt ärende snart vara avklarat. Med fasa
upptäcker jag att jag glömt min plånbok hos min syster och saknar således all
slags valuta. Nu börja det krisa till sig. Trycket ökar hela tiden och paniken
kommer. Som tur var fanns det fler som
var nödiga och efter en stunds övertalning av mednödig dam ger hon mig 1 Euro
för att jag skall kunna utföra mina behov. Gentleman som jag är låter jag henna
går genom grindarna först för att sedan föra in min Euro i toalettmyntautomaten.
Till min fasa märker jag att automaten slukar min Euro utan att släppa in mig
genom grindarna. Nu är goda råd dyra. Jag kniper för allt jag är värd men inga
fler nödiga dyker upp.

Jag ger mig ut på jakt efter en ny gåva av 1 Euro och söker
min lycka på Informationsluckan mitt på stationen. Där möts jag av oförståelse
av min situation att få låna en Euro och hänvisas till hjälpsamma människor på
perrongen. Sagt och gjort men att tiga till sig en Euro när man börja ser panikslagen
ut är inte det lättaste så jag ta mig in i närmaste blomsteraffär för att låna
deras toalett. Men nej, det går inte, de
ha sin toalett på det avstängda spårområdet dit allmänheten absolut inte ha
tillträde till.

Men hon är en räddare i nöden och ger mig en Euro ur sin
Drickskassa och säger, jag förstår hur du känner dig så iväg till toaletten med
dig. Sagt och gjort och tack gode gud denna gång öppna sig grindarna och jag
kan äntligen göra mitt utan större men för mig. Tänk så skönt att få komma till
en toa när man verkligen behöver.

Efter avslutat värv gå jag tillbaks till min syster som
parkerad bilen som undra var jag varit så länge. For att hålla en lång historia kort så låna
jag 20 Euro av henne går tillbaks till blomsteraffären, köper 2 blomkrukor en
till min mor och en till min syster, betala
tillbaks min Euro och lägger ytterligare en i Euro i drickskassan och tacka för
mig.

Hemkommen har jag
läst påvens tal om att göra gott och vet att FAR har möte idag om framtiden för
branschen så ett tips till dem är att t.ex.
starta en insamling i FAR:s regi för att ökar tillgången på toaletter i
världen.

En skitsak men ändå inte.



Alarmerande rapport av UC om bristen i kvalitén på årsredovisningar.

Debatt Posted on tis, november 18, 2014 08:12:33

Läs UC:s
pressrelease.

http://www.mynewsdesk.com/se/uc/pressreleases/4-av-5-nystartade-aktiebolag-vaeljer-bort-revisor-foersaemrad-kvalitet-paa-boksluten-1083198

Som man bädda få man ligga. Att kvalitet på årsredovisningar
sjunker är inte förvånande när revisorns väljs bort. Jag tror inte att lagstiftaren kunde förutser,
eller kände till, denna brist i kunskap som fanns hos småföretagarna.
Kunskapsbrister som under alla år med revisionsplikt täcktes upp av revisorn
genom ändrade bokslut och den kontroll som revisorn utgjorde. Många är de bokslut
och årsredovisningar som blivit ändrade och justerade genom att fåmansföretagarens
revisor inte gett med sig utan krävt ändringar. Detta är åtgärder som tidigare
inte kommit till bolagsverkets, skatteverkets och UCs kännedom då bristerna ju
de facto var avhjälpta.

Mycket undrande, ställde jag mig när revisionsplikten
slopades, då lagstiftarna inte tog hänsyn till den kvalitetshöjning och
rättssäkerhet som en revision i mindre bolag innebar. Viljan att förenkla gick
ut över de skatterättsliga och de bolagsrättsliga kvalitetskraven som utgör
grunden i företagandet.

Med facit i hand är det lätt att vara efterklok. Det blev
inte riktigt så bra som det var avsett och kostnaderna stiger för företagarna
när andra såsom skatteverket, och kåren skall ställa tillrätta när fel har
begåtts. Att däremot bedriva uppsökande verksamhet som vissa av Far:s företrädare
föreslå är enligt min uppfattning ett felaktigt agerande i frågan.

Vi är inga socialarbetare som bedriver uppsökande verksamhet
utan vi är yrkesmän som står till företagarnas förfogande när de önskar eller
när det av lagstiftaren anses lämpligt att vi bör eller ska bidrar eller granska
företagens verksamhet.

Att applicera EU-tänk
på Sverige, som går ut på att i huvudsak granska stora företag, är inte det
mest lämpliga i Sverige som bestå i huvudsak av småföretag. I EU är det ofta så
att de som biträder företag med bokföring, bokslut och skatterådgivning är
kvalificerade, utbildade människor som av lagstiftaren fått rätt att biträde i
ekonomiska frågor. Det är inte som i Sverige där kreti och pleti kan vara
verksam som rådgivare till företag utan någon som helst dokumenterad
erfarenhet. Bara att man behärska debet
och kredit och skriver på sin förtryckta deklaration innebär inte på långt när
att man bör eller ska få biträde andra när de behöver hjälp med att
administrera sina uppgifter till skatteverket och bolagsverket.

Enligt min
uppfattning
är det tid att kåren kräver eller medverka till att skapa en lagstiftning
om vem som skall ha rätt att biträda företagare och juridiska personer i de
rättsliga och skattemässiga åtaganden som staten ställer på dem.

Genom tillkomsten av Reko har en stor yrkeskår utmejslats
som borde kunna axla denna mantel och där auktoriserade redovisningskonsulter
förhoppningsvis står för den kvalitet som staten kräver av företagens bokföring,
bokslut och beskattning. Jag anta att de som är medlemmar i Far och SRF, oberoende
titel, är både kunniga och tillräckligt många i antal för att tillgodoser det
behov av kvalitet som en ny tvingande lagstiftning skulle innebära.

En återgång till revisionsplikt är enligt min mening inte
nödvändigtvis det rätta svaret däremot en plikt att anlitar kvalificerade
konsulter när företagens kunskaper inte räcker till. Vi som är kvalificerade redovisningskonsulter
och revisorer måste vara stolta över vårt yrkeskunnande och kräva krav på
legitimation som auktorisationen utgör.

Inte skulle du gå till någon som kallar sig läkare enbart
för att den ha en vit rock på sig och ett stetoskop hängande runt halsen. Så
varför skall vi behöva konkurrera på lika villkor med outbildat folk som inte ha
vett att avhålla sig från sådant de inte begriper i tillräcklig omfattning.
Ställ krav på lagstiftarna och dina kunder och dina vänner att de skall anlitar
kvalificerade medlemmar inom Far och SRF

2014-11-18 Bernd Mussmann
Auktoriserad revisor, auktoriserad redovisningskonsult, 58 år och verksam sedan 1982 i branschen med inriktning på småföretag.



Inte behöver vi påven för att branschen skall ta sitt sociala ansvar.

Debatt Posted on mån, november 17, 2014 22:08:22

Att ta ansvar för sina handlingar få var och en göra varje
dag. Vid varje uppdrag oberoende om det gäller revision, redovisning eller
skatterådgivning år det var och ens ansvar att arbeta efter de principer som
samhället har ställt upp genom sina lagar. Att utföra sina arbetsuppgifter
enligt lagens krav är att ta det ansvar som samhället ställer på oss alla som
är medlemmar i FAR.

Ett socialt ansvar därutöver kan var och en ta som vill göra
gott utanför ramen för sitt yrkesliv eller i anknytning därmed. Varje gång du
diskutera sociala åtgärder med dina kunder, det kan röra sig om sponsring av
idrottsföreningar, kulturhändelser, ge en penninggåva är det åtgärder som
delvis gå utöver vår yrkesrelaterad ansvar. Att granska och bokföra sponsring
mm är yrkesrelaterad att däremot tala om nyttan av att sponsra och synas i
olika sociala sammanhang är att ta en bit av sitt sociala ansvar. Varje gång
dina diskussioner med kunden eller din övertalningsförmåga att göra goda
gärningar ger respons och leder till en åtgärd av kunden som inte skett utan
din medverkan har du tagit ett socialt ansvar.

Det är inte alltid man tänker i dessa banor att åtgärder som
leder till att man beveka andra människor att göra goda saker de annars inte
gjort är en samhällsinsats. Många är vi i Sverige som utför goda gärningar när
vi utan motprestation deltar i föreningsliv, kristliga församlingar eller annan
verksamhet som leder till att någon blir hjälpt eller att man underlätta för
någon annan att utföra en sak som inte hade blivit gjort utan din medverkan.
Jag tänker på gamla och sjuka, barn i olika åldrar som tas om hand av
frivilliga på olika sätt.

Mitt samhällsengagemang gäller barnen, närmare bestämd de barn
som kommer till Sverige utan sina föräldrar som har flytt från krigsområden
runt medelhavet. Som nyutbildat god man för ensamkommande barn hoppas jag kunna
göra en insats för dessa barn genom att ta tillvara deras rättigheter i
Sverige. Ett arbete som jag tycker har en viss anknytning till de
arbetsuppgifter som jag normalt kommer i kontakt med som att läsa på lagar,
kontakt med myndigheter, att sköta deras ekonomi att föra bok och avge en årsredogörelse
till överförmyndaren osv. Därutöver lär de mänskliga kontakterna
förhoppningsvis berika mitt och barnens liv och ökar min förståelse för de som
har det svårt i livet.

I detta fall är min huvudman ett barn som behöver min hjälp i umgänget med
samhällets institutioner som migrationsverket, skatteverket, socialförvaltningen,
boendet, skolan och sjukvården för att nämna de viktigaste. Barn som inte tala
vårt språk men som har rättigheter som skall tillvaratas så fort som de kommer
till Sverige.

Jag tror att det finns många områden där vi som revisorer,
redovisnings och skattekonsulter kan göra gott i samhället som ligger inom
ramen för det vi få ägnar oss åt, bör ägna oss åt, vilket kan berika både vårt
liv och andras liv med det vi har att tillföra. Områden där vi kan göra en
insats lär vara många, alla är vi olika med olika förutsättningar och
specialiteter. Vissa är aktiva inom idrotten, andra inom kulturen, några har språkliga
färdigheter eller bland det viktigaste rent mänsklig omtanke som många behöver
i vår stressade värld, där det ofta saknas tid och händer när
effektivitetskravet skruvas upp i de flesta samhällsfunktionerna.

Om vissa behöver ta hjälp av påven för att ta sitt sociala
ansvar så må de göra det.

Påvens
tal till branschen kan du läsa här
. För vissa blir det förhoppningsvis den lilla knuff i rätt riktning. Att läsa talet och blir inspirerad att göra gott är lätt, att omsätta det i praktiken och leva därefter kommer att blir en utmaning för några. Om talet kan bidrar att ändra branschen i stort återstå att se.



God man sökes!

Debatt Posted on sön, november 16, 2014 17:44:48

En slagning på twitter https://twitter.com/search?q=god%20man%20f%C3%B6r%20ensamkommande%20barn&src=typd

av ”god man för ensamkommande barn” visar en stor brist på
gode män som söks av kommuner från syd till norr i Sveriges långa land.

Efter nyss genomgången utbildning till god man är jag än mer
övertygad att det är en uppgift som passar mig som är auktoriserad revisor-
redovisningskonsult. Många inom revisions- och redovisningskåren skulle kunna
göra en insats som god man.

Som god man ansvara man i huvudsak för den juridiska biten
vad gäller ansvaret för ett ensamkommande barn. Som revisor och
redovisningskonsult är vi vana att samtala med myndighetspersoner och ta
ställning för och emot i många olika situationer. Vårt oberoende som revisor
kommer, även som god man, bra till pass när vi som den gode mannen alltid skall vara
på barnets sida oberoende vilken situation som uppstår. Att stå uppför barnets
rätt mot immigrationsverket, socialförvaltningen, boendet, skola vård och
omsorg kan kräva sin man där det är bra att kunna ta för sig av den rätt som
lagen ger barnet.

Nog är vi kunniga i att tolka lagar, förhoppningsvis följer
vi dem men inte är kåren okunnig om lagstiftningen som berör den. Att blir god
man kan eventuellt ger dig lite perspektiv på livet, komma ifrån den
välpolerade fasaden och miljön som är vardag för de flesta av oss. Låt oss
försöka göra det goda i livet som var och en kan. Att vara revisor, redovisningskonsult,
skatterådgivare och jurist kan vara nog så intressant och utmanande men är
sällan det som man upplever som meningen i livet. De som levt lite längre där
barnen är utflugna kan lätt befinna sig i en situation där man söker nya
utmaningar i livet. För vissa är det att resa, träna på gym med eller utan PT
som ju är så aktuellt i dessa tider. Är det dessa sysselsättningar som gör
livet värd att leva och som omvärlden kommer att minnas om dig eller är det
dina gärningar i att göra gott för andra som kommer att blir ihågkommen. Historien är full av minnen av de som gjort
både gott och ont. Av någon anledning verkar det alltid finnas anledning att
beveka människan att göra gott då det onda tyvärr alltid står i första rummet.

Ondskan i världen finns i varje liten ände av världen där människans
rättigheter till ett bra liv förvägras av andra som anser sig vara utvalda
eller ha rätten att bestämma över liv och död för andra. Många är de grymheter
som rapporteras dagligen och som få oss i västvärlden helst stänga av den kran
av information som öses över oss dagligen. Illa är det när denna myckna
information få oss att stänga av vårt medvetande och viljan att göra rätt saker.
Att göra bra saker som betyder något för en medmänniska som är i nöd behöver
inte vara så svårt. Det gå att ger en gåva, att samla in kläder, att bjuda hem
några nyanlända på middag, att visar andra att de finns eller som i mitt fall
att blir en god man för ensamkommande barn.

När kommunerna i vårt land gör ett upprop om hjälp med att
fler blir god man för ensamkommande barn bör var och en, som känner det minsta
att detta är något för just dig, ta steget och kontakta överförmyndaren i din
kommun hur man blir god man i just din kommun.
Din hjälp behövs. Att ensamkommande barn skall förblir utan en god man
innebär för detta barn att ingen tillvarata barnets rättigheter. Det är inte kommunen, socialen och immigrationsverkets
ansvar att företräda barnet utan dessa är barnens motpart i asylprocessen.
Så anser du att barnens rätt skall värnas i samhället så ställ upp som god man
för ensamkommande barn.

Vad har du att förlora eller att vinna? En känslomässig upplevelse, ökat
förståelse för människor från krigs- krisområden, en ökat självkänsla av att
göra en god sak eller att se ett barn le när de förhoppningsvis må bra?

Det är
ditt val!